På
kvällen den 15 maj 1985 samlades åtta förväntansfulla
resenärer för den årliga resan till DDR. Inte bara ett
utan två fullsatta tåg avgick till Trelleborg och vi
insåg raskt - den enda - vådan av att åka en storhelg.
Åtskilliga skol- och gruppresor sker just sådana helger
till Väst-Berlin, vilket innebär att vi
"ordinarie" resenärer får trängas med en
mängd charterturister. SJ/DR underlättade dessutom inte
resan genom att sätta in sin minsta färja, den charmiga
"Sassnitz" just på denna tur. Charmigheten
försvann dock nästan helt när vi mer eller mindre stod
på varandra i köerna till restauranten, intershopen,
visumkontoret, toaletterna....... LW 1985
 |
|
Rent
spårvägsmässiggt erbjuder Dresden mycket och
ett intensivt diggande vidtog raskt. Vagnparken
består av Tatra, förutom på linje 1 och 4 som
trafikeras med Gotha (ja, t o m några enstaka
LOWA-tåg syntes på linje 4). Linje 4 erbjöd
annars en stor besvikelse genom att den hade
blivit avkortad i början av april 1985.
Naturligtvis var det den trevliga delen över den
kulturskyddade bron "Blaues Wunder" -
en härlig gjutjärnsskapeles - till Pillnitz som
hade lagts ned. LW |
| Dresden
- Mickten, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
Torsdagen
och fredagen gick snabbt med mycket
spårvagnsåkande - bl a med hjälp av ett
dagskort till det facila priset av en mark. Ett
besök på Dresdens trafikmuseum ingick även i
programmet. LW |
| Dresden
- Tharanterstr, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
I
Cossebaude, ändstationen för linje 1, gjordes
rundgång mitt i infartsgatan till Dresden.
Bilisetrna fick vackert passa sig när
spårvagnen körde runt sina släpvagnar. Linje 1
var en av linjerna som tursattes med Gothavagnar. |
| Dresden
- Cossebaude, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
I den nya
stadsdelen Gorbitz hade spårvägen ännu inte
nått sin permanenta ändstation. Lösningen blev
att köra Tatravagnar kopplade rygg-mot-rygg och
däremellan en ombyggd släpvagn för
tvåriktningsdrift. Detta innebar att man i
vardera riktningen hade motorvagn+släpvagn. Den
bakre motorvagnen hade inga dörrar på
högersidan och gick således utan resenärer. |
| Dresden
- Gorbitz, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
En av de
mer intressanta linjerna att åka i Dresden var
linje 7 norrut mot Weixdorf. Linjen hade
karraktär av typisk förortsspårväg och var i
långa delar enkelspårig. |
| Dresden
- Weixdorf, ©PG Andersson 1985 |
|
|
På
lördagen gav sig alla, utom reservledaren, till Bad
Schandau, cirka en timmes tågresa söder om Dresden,
ganska nära den tjeckiska gränsen. LW 1985
 |
|
Bad
Schandau är en gammal kurort med en smalspårig
spårväg (Kirnnitzschtalbahn) som för
resenärerna i vägkanten på en halvtimmes resa
till Lichtenhainer Wasserfalle. LW
|
| Bad
Schandau, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
År 1978
skrotades de gamla vagnarna från 1927 (med ett
undantag) och nya moderna inköptes från Dresden
(byggnadsår 1944). Det går inte speciellt fort,
vilket bäst kan illustreras genom att en av
deltagarna på återresan inte bara sprang i fatt
vagnen, utan t o m förbi i sin vilda jakt efter
en hållplats. LW
|
| Lichtenhainer
Wasserfalle, ©PG Andersson 1985 |
|
|
 |
|
Ändhållplatsen
vid vattenfallet hade flera näringsställen, bl
a en konditoriträdgård där den slöare delen
av sällskapet kunde sitta kvar vid bordet och
fotografera. På återvägen fick vi åka
smörjvagn ett par hundra meter - dvs
konduktören gick före med en hink olja och en
borste, medan vagnen långsamt rullade efter. En
mycket ovanlig upplevelse, även i DDR. LW
|
| Lichtenhainer
Wasserfalle, ©PG Andersson 1985 |
|
|
På
söndagen gick färden åter mot Sverige. På Ostbahnhof
vidtog de sedvanliga kexorgierna (med Kexens Konumg i
spetsen). I Sassnitz blev tullkontrollen lindrig genom
att kontrollanten kände igen några i sällskapet sedan
nedfarten som tågfantaster. "Rügen" som
förde hem oss till Trelleborg var naturligtvis
fullpackad - bl a fick vi stå i kö i en timme för att
komma in i Intershopen. LW 1985
-
|
