Spårvägsbygge och spårvägsplaner i Lund

Här kan du följa bygget av spårvägen i Lund och också längre ned läsa om hur spårvägen kom till samt en berättesle från 1905 när spårväg först diskuterades i Lund.

Augusti 2017

Efter sommaren började det synas spår av det faktiska spårvägsbygget när bl a fundament till kontaktledningsstolparna hade kommit på plats mellan ESS och Höjdpunkten.


Clemenstorget och platsen för den kommande ändstationen den 13 aug. Vi ser stenmuren där det tidigare stod ett konstverk. Till vänster om muren skymtar fontänen på torget.


I Laurentiigatan pågår arbeten med att bygga om ledningar för fullt. Gatan är avstängd för biltrafik.


Arbeten längs Laurentiigatan i augusti 2017. Läggmärke till de kraftiga rotskotten från de under våren nedsågade träden.


Vid Allhelgonakyrkan finns avspärrningen för området som ska grävas ut av arkeologer. Ett överklagande har dock för senat detta arbete. På bilden används området som upplag för rörarbeten.


I Getingevägen, som är avstängd mellan Kung Oskars väg och Bredgatan, pågår omfattande ledningsarbeten..


Platsen för den tidigare hållplatsen LTH är föremål för omfattande ledningsarbeten.


I Brunnshögsgatan arbetas det för fullt den 21 augusti.


I Brunnshögsgatan ser vi den 13 augusti tydliga spår av spårvägsbygget. Fundamenten för kontaktledningsstolparna är på plats.


Platsen för den blivande hållplatsen Brunnshög C uppe på kullen har börjat förberedas för spårvägsbygget.


Vid korsningen med Utmarksvägen byggs det för fullt. Den nya Utmarksvägen kommer att flyttas något mot fotografen.


Den blivande korsningen med Odarslövsvägen den 13 augusti 2017.


Den blivande ändstationen vid ESS som den visade sig den 13 augusti.

Juni-Juli 2017

Arbetet fortskrider och än mer ledningsarbeten startar. På Brunnshög börjar arbetena med spårvägens underbyggnad. Den 30 juni meddelar projektet att trafikstarten flyttas fram från september 2019 till våren 2020. Skälet till detta är att budgeten för depån prutats vilket innebär att depåprojektet måste göra om förprojekteringen.


Laurentiigatan är nu den 2 juni helt avstäng för biltrafik och ledningsarbeten pågår i hela gatan.


I Getingevägen strax söder om hållplatsen Universitetssjukhuset pågår också ledningsarbeten den 2 juni.


Norr om hållplats Universitetssjukhuset har också arbeten börjat till höger i bilden.


Den 1 juli har ledningsarbetna fortskridit så de nu täcker hela den gamla bussvägen.


I Sölvegatan på LTH pågår också arbeten med ledningarna.


Den 1 juli har arbetena vid E22 kommit en bit till på vägen inför starten av bygget av den nya bron.


I Brunnshögsgatan har arbetena med underbyggnaden påbörjats. Här finns inga ledningar att flytta utan det går bra att börja bygga spårväg direkt.


Vänder vi blicken åt norr ser vi det som ska bli Brunnshög och hållplatsen Brunnshög C. Den 1 juli hade schaktarbeten påbörjats för banan.

Maj 2017

I maj ser vi nedan intryck från Laurentiigatan och korsningen med E22.


Laurentiigatan vid Clemenstorget den 19 maj. Ledningsarbeten pågår för fullt.


Laurentiigatan 7 maj sedd från Allhelgonakyrkan. Gatan är avstängd för trafik för sydgående trafik.


Den 7 maj har arbetna vid E22 kommit en bid vidare. Den nya bron ska byggas på östra sidan E22 och sedan lanseras på plats.

April 2017

Arbeten fortskrider under april 2017 längs i princip hela linjen.


Korsningen med E22 är ett av de största arbetna. Här ska en helt ny bro byggas och många ledningar ska flyttas. Den 9 april hade Sölvegatan stängts av och arbetena hade påbörjats.


Den 13 april såg Sölvegatan i LTH-orådet ut på detta vis. Även här ska ledningar flyttas. Träden längs gatan har också tagits bort.


Vid BMC och underfarten under Tornavägen har körytan för bussar tagits bort den 22 april 2017.


Den 22 april 2017 såg den blivande spårvägshållplatsen på Clemenstorget ut så här. Fontänen med den omdiskuteradee skulpturen är fortsatt kvar.

21 mars 2017

Den 21 mars flyttades åtta träd från Clemenstorget ut till Vindarnaspark på Brunnshög. Träden stod där den blivande spårvägshållplatsen ska ligga och som alternativ till att såga ned träden flyttades de till den andra ändan av spårvägslinjen.


En avplatanerna påbörjar resan mot Vindarnaspark på Brunnshög med hjälp av ett specialfordon från Tyskland.


Dagen efter den 22 mars står alla träden, två lindar och sex plataner, nyplanterade vid Vindarnaspark på Brunnshög.


7 mars 2017

Nästa märkesdag för spårvägsprojektet blev den 7 mars då bygget påbörjades. De första arbetena omfattade gatuarbeten i syfte att frigöra gatumark för ledningsrabeten. Det är omfattande ledningsarbeten som krävs innan själva spårvägsbygget kan påbörjas.


Vid Universitetssjukhuset började arbetet med att flytta gatan åt öster för att frigöra ytor för ledningsarbeten i den på bilden vänstra delen av Getingevägen.


Den 7 mars påbörjades också arbetet med att ta ner träden i Laurentiigatan.


15 februari 2017

Onsdagen den 15 februari 2017 kommer att gå till historien som den dag då bygget av Sveriges fjortonde spårvägsstad invigdes. Det annonserades som ett första spadtag men visade sig vara en gräsutrullning för att markera att dern nya spårvägen i huvudsak ska byggas med grässpår.


Miljöminister Karolina Skog, Tekniska nämndens ordförande Emma Berginger, Kommunstyrelsens ordförande Anders Almgren, Regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon och skanskas Lars Lindberg drar ut gräset under överinseende av Johan Wester den 15 februari 2017.

12 maj 2016

Tekniska nämnden har tagit ett tilldelningsbeslut att utse Skanska Sverige AB som vinnare i upphandlingen av entreprenaden ”Nybyggnation av spårväg mellan Lund C och ESS”.

Skanska tilldelas byggkontraktet för Spårväg Lund C - ESS

Entreprenaden omfattar projektering och byggande av spårvägsinfrastrukturen på sträckan Lund C – ESS.

- Det är mycket glädjande att byggstarten närmar sig! Spårvägen är viktig för att Lunds transporter ska bli mer fossilfria och det är fantastiskt att se att visionen om en hållbar stadsutveckling i nordöstra Lund börjar bli verklighet, säger Emma Berginger (MP), ordförande i tekniska nämnden.

Beställaren – Lunds kommun – och den upphandlade entreprenören – Skanska – ska nu bilda en gemensam genomförandeorganisation för att arbeta i utökad samverkan.

- Det första som drar igång är planering och projektering. Genom att samverka kan vi tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar och byggmetoder med fokus på anläggningens kvalitet, menar Pernilla von Strokirch, projektchef för Spårväg Lund C – ESS. - Vi ser fram emot samarbetet med Skanska som har kompetens och erfarenhet både av spårvägsbyggande och arbete i utökad samverkan.

Entreprenaden startar innan sommaren, direkt efter att kontraktet är undertecknat. Bygget av spårvägen beräknas starta vid åsskiftet 2016/2017.
-

10 april 2016

Den kommande spårvägshållplatsen Solbjer såg ut så här den 10 april 2016. Konturerna av en mittförlagd spårvägshållplats kan tydligt anans.

23 december 2015

Upphandlingen av spårvägen påbörjas. Region Skåne frågar efter spårvagnar och Lunds kommun efter infrastrukturen.

Upphandling startar 2015

INFRASTRUKTUR
Denna upphandling omfattar projektering och utförande av nybyggnad av spårvägsanläggning (infrastruktur) och ombyggnad/nybyggnad av angränsande gaturum på sträckan Lund C - ESS. Även omläggning av befintliga ledningar omfattas. Sträckan är ca 5,5 km dubbelspår och på sträckan skall 9 hållplatser byggas. Från sista hållplatsen skall enkelspår byggas till Depå vid ESS.

SPÅRVAGNAR
Region Skåne upphandlar spårvagnar (vara) och underhåll av spårvagnar (tjänst). Spårvagnarna ska användas för spårvagnstrafik i Lund. Uppdraget omfattar leverans av sju (7) spårvagnar avsedda för trafik i Lund. Leveransen av spårvagnarna är beroende av att infrastruktur och depå finns på plats och förväntas att inledas år 2018/2019. Upphandlingen omfattar underhåll av spårvagnar i Lund under 10 år. Leveransen av spårvagnar och underhållet av dessa ska utföras så att fordonen har en i förfrågningsunderlaget angiven tillgänglighet, dvs. är tillgängliga för användning i den avsedda trafiken enligt tidtabell samt en garanterad högsta energiförbrukning. Upphandlingen innehåller därtill två kategorier av optioner: Option för ytterligare spårvagnar till Lund: Efter separat avrop ska leverans av ytterligare 1 till 3 stycken spårvagnar avsedda för trafik i Lunds kommun ske. Underhåll av dessa fordon kommer att ske på samma sätt som övriga fordon som levereras till Lund. Tilläggsoptioner avseende ytterligare delar i leveransen. Ändringarna avser utformningen av spårvagnarna i form av tillkommande teknik/funktioner.
-

Så nu är Sveriges 14:e spårvägsstad på gång!

Senast en ny spårvägsstad invigdes var 21 dec 1910 då både Sundsvall och Karlskrona fick nya spårvägar, det är nästan på dagen 105 år sedan!

17 december 2015

Kommunfullmäktige klubbar beslutet att påbörja bygget av spårväegn mellan Lund C och ESS. Tidigare samma dag hade besked kommit från Trafikverket att Lund får 298 Mkr inom ramen för stadsmiljöavtalet till spårvägen som beräknas kosta totalt 776 Mkr, varav 30 Mkr redan är tagna.

12 november 2015

Sydsvenskan skriver denna dag "Alla detaljplaner för spårvägen har nu vunnit laga kraft. Och redan nästa månad ska spårvägsinvesteringen klubbas av kommunfullmäktige. Så ser kommunens plan ut".

18 december 2014

Den 18 december 2014 klubbades samtliga sex detaljplaner i Kommunfullmäktige med röstsiffrorna 54 mot 11. De som röstade emot var Förnyalund, Sverigedemokraterna och FI.

12 november 2014

Den 12 november 2014, dvs ett halvt år efter den ursprungliga planen för invigning, antog kommunstyrelsen planerna för spårvägen mellan Lund C och ESS.

Detaljplaner 2014

Detaljplanens uppgift är att belysa spårvägen i gaturummets sammanhang och utreda avväganden om markanvändning och miljökonsekvenser. På grund av de olika förutsättningarna för spårvägen i olika delar av staden har handlingen delats upp i sex olika planer:
  • Clemenstorget - Bredgatan
  • Getingevägen - Tornavägen
  • Tornavägen - Motorvägen E22
  • Motorvägen E22 - norr om Solbjersvägen
  • Norr om Solbjersvägen - Odarslövsvägen
  • Odarslövsvägen - Spårvagnsdepån
Nu ska handlingarna skickas vidare till kommunfullmäktige, troligen innan årskiftet.


Så är spårlinjen indelad i sex detaljplaner. Illustration: Lunds kommun
-

5 februari 2009

Beslut om att etablera organisation i syfte att öppna spårväg 2014

104 år senare har frågan om att bygga spårväg i Lund åter kommit upp som beslutsärende. Efter många års diskuterande och utredande beslutades den 5 februar 2009 att starta ett projekt i syfte att öppna spårväg på Lundalänken 2014. Nedan utdtag från kommunstyrelsens protokoll.

Spårburen trafik på Lundalänken 2014
Dnr 66/09

Sammanfattning
Planer på spårvägstrafik i Lund har funnits sedan slutet av 80-talet. Under senare delen av 90-talet togs viktiga steg genom planering för Lundalänken, som definierades som ett högklassigt separerat kollektivtrafikstråk från Lund C till Sandbyvägen via lasarettet, LTH och Brunnshög. Beslut togs om att bygga ut Lundalänken för busstrafik, men att utbyggnaden skulle göras så att länken på sikt kunde konverteras till spårtrafik.
Kommunens prioritering är att etablera spårtrafik på Lundalänken Lund C – Brunnshög – Dalby. Det bedöms idag vara angeläget att dela upp sträckan i två etapper, med en första etapp Lund C – Brunnshög. För att möjliggöra en invigning av etapp 1 under år 2014 måste ett projekt, med en särskilt projektorganisation, inrättas.

Beslutsunderlag
Stadsbyggnadskontorets PM Projektbeskrivning och strategi för genomförande av snabbspårväg på Lundalänken 2014, preliminärversion 2008-10-12.
Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2009.

Yrkanden
Tomas Avenborg (m), Tove Klette (fp), Torsten Czernyson (kd), Mats Helmfrid (m), Börje Hansson (c), Anders Ebbesson (mp) och Mats Olsson (v) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunkontorets förslag.
Anders Almgren (s) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunkontorets förslag med tillägg av följande att-sats:
att i det fortsatta arbetet med Lundalänken, då det är möjligt, beakta förutsättningarna för stadsförnyelse i dialog med fastighetsägare, näringsidkare m.fl.

Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Tomas Avenborgs (m) m.fl. yrkande.

Kommunstyrelsens beslut

att starta ett projekt för spårburen trafik på Lundalänken i enlighet med kommunkontorets förslag,

att avdela 1 miljon kr/år för åren 2009-2011 av Brunnshögsprojektet för projektets genomförande.

I tjänsteskrivelsen skrivs bl a följande:

"Att etablera spårtrafik på Lundalänken kräver särskilda resurser, engagemang och kompetens. Detta kan inte klaras inom ordinarie organisation. Ett särskilt projekt och projektorganisation bör startas med syfte att utarbeta:

  • tekniska underlag för spårtrafik på Lundalänken,
  • ekonomiska underlag för spårtrafik på Lundalänken,
  • förslag på driftsorganisation för drift av spårtrafik på Lundalänken,
  • tidplan och etappindelning."

I det särskilda PM som tagits fram redovisas kunskapsläget 2008 med följande rubriker:

  • Varför spårväg?
  • Vision och etappindelning
  • Stråk och trafikering
  • Utformning och estetik
  • Tidsplan
  • Kostnader och finansiering av spåranläggning
  • Organisation och finansiering av drift
  • Fortsatt arbete

Nedan återges sammanfattningen samt några delar ur rapporten.

Utdrag ur Snabbspårväg på Lundalänken 2014
Projektbeskrivning och strategi för genomförande

Sammanfattning
I städer med omfattande resandeströmmar har spårvägstrafik stora fördelar gentemot buss vad gäller kapacitet och attraktivitet. I Lunds kommun behöver snabbspårväg på den s k Lundalänken etableras snarast för att knyta det tunga verksamhetsstråket Universitetssjukhuset- LTH-Ideon-Brunnshög (-ESS) till det regionala tågsystemet vid Lund C. En kraftfull förstärkning av detta områdes kollektivtrafikförsörjning är nödvändig för att klara de massiva utbyggnadsplaner som finns för Ideonområdet, Brunnshög och ESS. En första spårvägsetapp Lund C-Brunnshög (-ESS) behöver så småningom följas av ytterligare etapper Brunnshög-Dalby och Lund C-Staffanstorp.

Med en kraftfull satsning från Lunds kommun, i samverkan med Region Skåne, staten och Skånetrafiken, skulle snabbspårväg Lund C-Brunnshög (-ESS) kunna öppna för trafik 2014. För att lyckas med detta behöver kommunen omgående etablera en genomförandeorganisation med nödvändiga utredningsresurser. Kommunen behöver också vara beredd att investera en ordentlig grundplåt, för att utifrån denna kunna förhandla med region, stat och fastighetsägare om finansieringstillskott för spåranläggningen.

Med Lunds kommun som ansvarig för spåranläggningens byggande samt drift och underhåll kan Skånetrafiken ansvara för inköp av spårvagnar, trafikering och biljettsystem etc. På sikt kan spåranläggningens ägande, drift och underhåll tas över av ett kommunalförbund av städer i Skåne med spårvägstrafik.

Den totala kostnaden för spåranläggningen bedöms ligga mellan 400 och 600 mkr. För detta erhålls en spårvägslinje som kraftfullt förbättrar kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet, vilket bedöms vara en nödvändighet för att kunna bygga ut Lunds nordöstra stadsdelar enligt föreslagna planer. Lund C-Brunnshög (-ESS) blir första etappen i utbyggnaden av ett regionalt spårvägssystem som kan bidra till bättre regional tillgänglighet, stadsutveckling och ett hållbart resande.

Etappindelning
Projektet delas upp i tre etapper där den första till Brunnshög ska stå klar 2014 och den andra till Dalby 2018. Någon tidpunkt för den tredje till Staffanstorp anges inte.

Tidsplan
Den tidsplan för projektet som redovisas ser ut som följer:

Utformningsstudier och kostnadsberäkning för etapp 1
Politisk diskussion samt beslut om finansiering
Rekrytering av projektledare samt etablering av genomförandeorganisation
Formell samverkan Lund-Malmö-Helsingborg-Skånetrafiken-Region Skåne
Förstudie (till stora delar en sammanställning av befintliga utredningar)
Järnvägsplan samt ev detaljplaneförändringar
Upphandling av spåranläggning
Byggtid
Trafikstart
juli 2008-juli 2009
juli 2008-dec 2009
juli 2008-juli 2009
juli 2008-dec 2010
jan 2009-dec 2009
jan 2010-jun 2011
jan 2011-dec 2011
2012-2013
första halvan av 2014

-

I det utvecklingsområde som går under benämningen Lund NE finns som en viktig huvuddel ett starkt kollektivtrafikstråk. Spårvägen på Lundalänken är enligt vad man skriver en förutsättning för att området ska kunna utvecklas.

15 september 1905

Spårvägsplaner i Lund 1905
-
Spårväg diskuterades i Lund under hösten 1905 efter det att Wilhelm Westrup den 15 september lämnat in en motion om ”anläggandet af elektrisk spårväg i Lund”. Spårväg hade dock diskuterats i Lund redan 1896 då G M Frick och Bertil Sederholm m fl ansökte om tillstånd att lägga spårvägsspår i stadens gator för en spårväg från Limhamn via Malmö till Lund. Vid drätselkammarens möte den 2 maj 1896 besvarades frågan med följande ord ”Efter överläggning beslöt Drätselkammaren att, enär icke någon utredning lemnats hvarken huruvida den för spårvagnarnes drift erforderliga elektriska kraften skulle åstadkommas genom ofvanjords- eller underjordskledning eller angående vagnarnas bredd och huru stor del af gatorna erfordrades, uti skrifvelse till stadsfullmäktige tillkännagiva, att Drätselkammaren till följd af bristande utredning i berörda syften ansåg sig icke böra för närvarande tillstyrka ansökningen.”

Wilhelm Westrup hade till samma stadsfullmäktigemöte, den 15 september 1905, som han lämnade motionen om spårväg även lämnat en motion om att avtal skulle ingås med Sydsvenska elektriska aktiebolaget om leverans av elkraft från Lagaån. Båda motionerna remitterades för yttrande. På stadsfullmäktiges möte den 20 oktober beslutades, på förslag från Drätselkammaren, att tillsätta en kommitté bestående av fem personer för ”frågornas skyndsamma beredning”. Kommittén skulle bereda såväl frågan om elektrisk kraft till Lund som spårvägsfrågan. Kommittén var klar med arbetet till stadsfullmäktiges möte den 24 november 1905. Stadsfullmäktige beslutade att ge Drätselkammaren i uppdrag att inköpa namngivna fastigheter samt att bygga ett elektricitetsverk i staden. Frågan om spårväg skulle dock tillsvidare vila på stadsfullmäktiges bord.

Westrups motion innehöll en detaljerad beskrivning av en spårväg i Lund där hjälp hämtats från Svenska aktiebolaget Siemens & Halske vad gällde kostnaderna. Motionen innehåller en inledande argumentering för att Lund är en stad av sådan storlek att det behövs spårväg för den interna trafiken. Flera andra städer med motsvarande storlek hade eller planerade spårväg. Westrup lyfter särskilt fram Helsingborg, Jönköping och Uppsala. Det fanns tre alternativ till organisation av spårvägsdriften enligt motionen.

  1. Lund stad meddelar koncession till ett enskilt bolag som sedan bygger och driver den elektriska spårvägen.
  2. Ett bolag bildas med ett aktiekapital på 300.000 kr där staden tecknar samtliga eller en majoritet av aktierna. Westrup förordear denna modell i motionen.
  3. Staden anlägger spårvägen och överlåter sedan driften på lämplig myndighet inom staden.

De platser som spårvägen särskilt skulle knyta samman varBryggeriet i norr, Hospitalet med asylen i söder, Södra station, Södra Esplanaden, Östra tullen och Lunds östra hållplats, Botaniska trädgården, Biskopsgatan, Allhelgonakyrkan, Karl XII:s gatan, Spolegatan, Statens järnvägsstation, Nygatan, Gasverksgatan, Lunds västra station och Folkets park. Kostnaderna för att täcka hela detta område visade sig för stora varför följande linjer föreslogs.

Linie I Från Allhelgonakyrkan till Hospitalsgården, 1.45 km, turtäthet 7,5 min
Linie II Från statens järnvägsstation genom Klostergatan eller Lilla Fiskaregatan öfver Mårtenstorget till Lunds östra hållplats, 1.4 km, turtäthet 7,5 min
Linie III Från östra kyrkogården genom Östra Vallgatan och Biskopsgatan till Allhelgonakyrkan, turtäthet 15 min

Spårvägen skulle bestå av totalt 3600 meter enkelspår med spårvidden 1 meter och byggas med räler med vikten 39 kg per meter till en kostnad av 87.000 kr. Kraften skulle komma från två omformar aggregat (ett i reserv) på vardera 46 kW vid 550 volt spänning. Kostnaden för hela kraftstationen beräknades till 28.900 kr. 3,6 km kontaktledning med enkeltråd upphängd i gallerverksmaster med bärarmar beräknades till 26.000 kr. Den rulklande materielen skulle bestå av 7 slutna vagnar med plats för 16 sittande och 14 stående apassagerare för totalt 77.500 kr. Vagnhallen som skulle rymma 7 spårvagnar och en liten verkstad innehållande svarv, borrmaskin, skruvstäd mm skulle kosta 22.500 kr exklusive kostnader för tomtmarken. Övriga kostnader uppskattades till 8.100 kr vilket skulle ge totalt 250.000 kr för hela anläggningen. Körhastigheten på spårvägen beräknades till 12 km/h.

De årliga utgifterna beräknades till 60.000 kr vilket innebar att det krävdes 600.000 passagerare per år som vardera betalde 10 öre för att klarar trafiken. I snitt innebär detta 5 påstigande per tur vilket Westrup ansåg fullt rimligt.

Den av stadsfullmäktige utsedda kommittén ansåg att Westrups linjenät inte täckte hela staden på ett bra sätt. Man ansåg dessutom att linje III inte behövdes. Kommittén föreslog att korsningspunkten för spårvägen skulle vara sydväst om Domkyrkan varifrån fyra linjer skulle utgå. En linje åt norr till Monumentet för förbindelse med Sliparelyckan, Vallkärra by med flera platser. En linje skulle gå åt söder till Södertull, en åt öster över Kraftstorg genom Lilla Kungsgatan och Kiliansgatan över Mårtenstorget, genom Östra Mårtensgatan, längs Dalbyvägen till Lunds östra station. Linjen åt väster skulle gå genom Klostergatan, över Bantorget, genom Nygatan, under järnvägsbro och fram till Folkets park. Linjerna skulle kopplas amman så att två genomgående linjer erhölls.

Linje I Från Monumentet till Södertull. 2,65 km
Linje II Från Folkets park till Lunds östra station. 2,95 km

Detta förslag innehöll totalt 5,6 km enkelspår vilket var 2 km mer än i motionen, men kommittén ansåg att detta var nödvändigt för att spårvägen skulle täcka hela staden och därmed ge en bättre förräntning.

Förslaget att lägga knutpunkten vid Domkyrkan och inte på Stortorget, som hade varit mer naturligt, motiverar utredningen med ”att de mot öster och väster från Stortorget gående gatorna äro dels så trånga, att de föga lämpar sig för elektrisk spårvägsdrift, dels ock synnerligen starkt trafikerade med åkdon och gående”. Den föreslagna dragningen anses dessutom täcka stadens nordöstra delar bättre.

Åt väster vållade korsningen med järnvägen vid Bantorget problem. 1905 var denna en plankorsning varför man föreslog att spårvägen i stället skulle gå via Nygatan och under järnvägen i porten vid Svanegatan. Detta skulle innebära 1,5 minuter längre körtid, men ansågs vara värt det jämfört med alternativet där spårvagnarna skulle hindras vid bomfällning. Vidare konstateras att dragningen i Nygatan även ansluter varmbadhuset till spårvägen. Den resterande dragningen åt väster är så självklar att kommittén säger ”linjens utdragning förbi Idrottsplatsen och Jutahusområdet till Folkets park äro alltför påtagliga för att här behöfva närmare påvisas”.

Trafiken baserades på en avgång var 5,5 minut, där endast varannan vagn fortsatte till Monumentet från Allhelgonakyrkan, respektive från Bantorget till Folkets park. För att spara på driftkostnaderna föreslogs att det mellan 6.40 och 8.40 endast skulle gå vagnar var 11 minut liksom på kvällen mellan 20.40 och 22.40. För trafiken beräknades totalt 10 vagnar behövas, varav 9 i trafik. Dessa vagnar skulle köra 500.000 km varje år. Vagnarna skulle vara byggda för 16 sittplatser och 14 ståplatser.

Den totala investeringen för detta lite större nät beräknades till 360.000 kr, medan driftkostnaderna skulle uppgå till 108.000 kr. Det krävdes 2960 resor per dag för att täcka driftkostnaderna som även infattar avskrivning på anläggningen.

Kommittén avslutar sitt arbete med följande ”att spårvägsanläggning i anslutning till kommitterades förslag måtte snarast möjligt komma till stånd härstädes, efter det elektrisk energi blifvit för ändamålet tillgänglig inom staden.”

Stadsfullmäktige var den 24 november 1905 inte lika positiva och beslutade att frågan tillsvidare skulle vila på stadsfullmäktiges bord. Debatten på mötet pekade på argument som att Lund var för liten stad för spårväg och att spårvägsförslaget bara var ett sätt att ge elverket en stadig kund. På samma möte beslutades att anlägga ett elverk i Lund med en placering i centrala staden. Skulle elverket ha samlokaliserats med spårvägen hade en plats vid Allhellgonakyrkan fått väljas. Detta innebar att valet av placering av elverket de facto också var ett beslut att Lund inte skulle få någon spårväg.

Först den 9 februari 1928 avförs motionen från stadsfullmäktiges bord då nya regler inte tillåter bordläggning på obestämd tid. Beslutet lät ”Efter föredragning beslöto stadsfullmäktige enligt beredningsutskottets förslag, att ovannämnda motion icke skulle föranleda till vidare åtgärd från fullmäktiges sida; därom drätselkammaren genom protokollsutdrag skulle underrättas”.

 

-