Egentligen ville Westrup ha ett större nät, som även omfattade Spolegatan, Västra station och Folkets Park, men stannade vid ovanstående, främst på grund av kostnadsskäl. Driften kunde skötas av antingen staden eller lämnas ut till privat bolag på koncession. Nätet skulle trafikeras av sju vagnar med maximalt 16 sitt- och 14 ståplatser.

För att spara in på konduktörer och därmed pengar, kunde färdavgiften erläggas i speciella lådor på spårvagnen. Tron på Lundabornas hederlighet måste varit total... (Författaren till artikeln tycks inte känna till att denna metod att ta upp avgift, under förarens överinseende, med gott resultat tillämpades på spårvagnarna i Helsingborg. red anm)

Motionen ältades och en femmannakommitté tillsattes för granskning och eventuell ändring av förslaget. Det första man ville göra var att slå ihop de tre ursprungliga linjerna till två och öka antalet spårvagnar till tio. Den totala linjelängden skulle samtidigt utökas till 5,6 kilometer. Lunds två första spårvägslinjer skulle bli dessa:

Linje 1: Monumentet-Södertull, 2,65 km
Linje 2: Folkets Park-Lunds östra station, 2,95 km

Korsningspunkten, eller spårvägens "huvudstation", skulle ligga precis sydväst om Domkyrkan. Stortorget ansågs inte vara aktuellt på grund av den straka trafiken och olycksriskerna. Nord-sydaxeln skulle förståss följa Bredgatan-Kyrkogatan-Stora Södergatan. Eventuellt kunde Mårtenstorget komma att anslutas i ett senare skede. Mot väster skulle spårvägstrafiken gå via Klostergatan och Bantorget (ingen anlutning till Lund C på grund av kostnaderna!) och mot öster strax söder om Dômen och över Kraftstorg. Kommittén ansåg vidare att tidsintervallerna mellan vagnarna borde vara 5,5 minuter vid högtrafik och dubblet så långa vid lågtrafik.

Spårvagnsnätets "mjölkkossa" skulle förstås arbetarnas förlustelseställe på väster bli, vilket följande citat ger en antydan om: "Synnerligast sommartid torde spårvägen få räkna trafiken till och från Folets Park såsom en af sina förnämsta inkomstkällor."

Många företag lämnade in offerter, och när det gällde själva spårvagnarna höll sig speciellt tyska Siemens&Halske framme.

Men i det här skedet sa fullmäktige nej av ekonomiska skäl.

Visst hade det varit kul och inte minst praktiskt med spårvagnar i Lund och dess trånga gatunät. Invånarna och miljön hade nog inte heller protesterat."

Beslutsunderlag
Stadsbyggnadskontorets PM Projektbeskrivning och strategi för genomförande av snabbspårväg på Lundalänken 2014, preliminärversion 2008-10-12.
Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2009.

Yrkanden
Tomas Avenborg (m), Tove Klette (fp), Torsten Czernyson (kd), Mats Helmfrid (m), Börje Hansson (c), Anders Ebbesson (mp) och Mats Olsson (v) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunkontorets förslag.
Anders Almgren (s) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunkontorets förslag med tillägg av följande att-sats:
att i det fortsatta arbetet med Lundalänken, då det är möjligt, beakta förutsättningarna för stadsförnyelse i dialog med fastighetsägare, näringsidkare m.fl.

Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Tomas Avenborgs (m) m.fl. yrkande.

Kommunstyrelsens beslut

att starta ett projekt för spårburen trafik på Lundalänken i enlighet med kommunkontorets förslag,

att avdela 1 miljon kr/år för åren 2009-2011 av Brunnshögsprojektet för projektets genomförande.

I städer med omfattande resandeströmmar har spårvägstrafik stora fördelar gentemot buss vad gäller kapacitet och attraktivitet. I Lunds kommun behöver snabbspårväg på den s k Lundalänken etableras snarast för att knyta det tunga verksamhetsstråket Universitetssjukhuset- LTH-Ideon-Brunnshög (-ESS) till det regionala tågsystemet vid Lund C. En kraftfull förstärkning av detta områdes kollektivtrafikförsörjning är nödvändig för att klara de massiva utbyggnadsplaner som finns för Ideonområdet, Brunnshög och ESS. En första spårvägsetapp Lund C-Brunnshög (-ESS) behöver så småningom följas av ytterligare etapper Brunnshög-Dalby och Lund C-Staffanstorp. Med en kraftfull satsning från Lunds kommun, i samverkan med Region Skåne, staten och Skånetrafiken, skulle snabbspårväg Lund C-Brunnshög (-ESS) kunna öppna för trafik 2014. För att lyckas med detta behöver kommunen omgående etablera en genomförandeorganisation med nödvändiga utredningsresurser. Kommunen behöver också vara beredd att investera en ordentlig grundplåt, för att utifrån denna kunna förhandla med region, stat och fastighetsägare om finansieringstillskott för spåranläggningen.

Med Lunds kommun som ansvarig för spåranläggningens byggande samt drift och underhåll kan Skånetrafiken ansvara för inköp av spårvagnar, trafikering och biljettsystem etc. På sikt kan spåranläggningens ägande, drift och underhåll tas över av ett kommunalförbund av städer i Skåne med spårvägstrafik.

Den totala kostnaden för spåranläggningen bedöms ligga mellan 400 och 600 mkr. För detta erhålls en spårvägslinje som kraftfullt förbättrar kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet, vilket bedöms vara en nödvändighet för att kunna bygga ut Lunds nordöstra stadsdelar enligt föreslagna planer. Lund C-Brunnshög (-ESS) blir första etappen i utbyggnaden av ett regionalt spårvägssystem som kan bidra till bättre regional tillgänglighet, stadsutveckling och ett hållbart resande.

Etappindelning
Projektet delas upp i tre etapper där den första till Brunnshög ska stå klar 2014 och den andra till Dalby 2018. Någon tidpunkt för den tredje till Staffanstorp anges inte.

Tidsplan
Den tidsplan för projektet som redovisas ser ut som följer:

-